Det var för drygt två år sedan som jag, sent omsider, upptäckte den svenske poeten Bruno K Öijer. Hans diktsamling Svart som silver (2008) gick rakt in i mitt hjärta. För mig, som inte är någon van lyrikläsare, är Öijers dikter en fröjd att läsa eftersom de är lätta att ta till sig och förstå. Dikternas uppbyggnad och ofta smått humoristiska slut får en att nicka av igenkänning eller skratta till. Om man är intresserad av lyrik och kanske precis börjat sin upptäcktsfärd inom poesin, är Öijers dikter en mycket bra inkörsport till denna fantastiska värld. Många av Öijers dikter är relativt korta och inte så sällan finns en kritik mot kapitalismen, materialismen, maktens män och förljugna människor. Men lika ofta går istället stegen inåt, in i Öijers barndom eller in till den kärlekstörstande mannen som liksom undrar vem han är. Naturen och stadens omgivningar som han iakttar har också en plats i diktsamlingen. Här kommer ett exempel på en kort, smått tragikomisk dikt om en storm:
stormen
fällde allt i sin väg
det var en bra storm
en fantastisk storm
hade vindar med orkanstyrka
och var värd all beundran
den struntade i det mesta
var sej själv nog
kastade sitt människonamn
rakt ut i havet
(Bruno K Öijer, Svart som silver, 2008)
Jag rekommenderar dig att börja med det senaste som finns publicerat av Öijer, nämligen just Svart som silver. Varför inte sedan gå vidare med Dimman av allt (2001) eller Det förlorade ordet (1995)? Bruno K Öijer är också känd för sina diktuppläsningar och några av dessa kan man hitta på YouTube. Det är en upplevelse i sig att lyssna på hans säregna röst och sättet han betonar stavelser och ord. Så sätt igång och läs och jag hoppas att du blir lika beroende som jag har blivit! Trevlig läsning!
/Maja Jenemark
Like this:
One blogger likes this post.
0 Svar till “Svart som silver av Bruno K Öijer”