“‘Är ni lycklig?’ sade hon.
‘Är jag vad för något?’ utropade han.
Men hon var borta – flyende i månskenet. Hennes ytterdörr stängdes sakta.
‘Lycklig! Det var det dummaste!’
Han slutade skratta.”
Fahrenheit 451 är en kortroman och en litteraturälskares mardröm: en skildring av en boklös värld. 2000-talets konsumtionshets och nöjessträvan har ökat till absurdum. Följden blir att de “tunga” och “deprimerande” böckerna som får människor att tänka förbjuds. I stället har man stora TV-skärmar i 3D där glada och bekymmerslösa 3-minutersfilmer visas. Eftersom husen är brandsäkra så har brandkåren fått en ny uppgift – att bränna böcker eller hus där man misstänker att det befinner sig böcker. Om en eller flera människor befinner sig i huset bränns även de.
Bokens huvudperson är brandmannen Montag. En kväll stöter han på en annorlunda flicka som går mitt på gatan. Bara genom att byta ett par ord får hon honom att tänka kritiskt, något som Montag (och hela Ray Bradburys dystopiska samhälle) har glömt bort. Eller kanske undvikit av egen vilja? Nyfikenheten får honom att smyga hem flera böcker i smyg, något som de andra brandmännen skulle sett som grovt förräderi. För vill han verkligen leva i en värld där ingen har tid med någon annan längre?
Det går inte att låta bli att jämföra dystopiska romaner med varandra, så jag måste säga att 1984 utklassar Fahrenheit 451 ganska lätt.
Fahrenheit 451 är dock mycket mer poetiskt skriven – “[...]och hans händer var händerna på en fantastisk dirigent, som spelar alla symfonier av eld och brand för att blåsa rent bland historiens spillror och förkolnade ruiner.” Det här med att böcker är förbjudna är både skrämmande och fantasifullt, men jag tycker ändå att 1984 är på något sätt mer sannolik och därför mer fasansfull. Kanske beror det på att 1984 är längre också, man fastnar i världen och tycks inte kunna ta sig ur lika lätt. Men eftersom båda är bra böcker som man “måste” läsa så tycker jag att du ska göra det. (Efter det tar du Kallocain och Aniara.)
Kuriosa: 451 grader Fahrenheit är den temperatur då papper självantänder. (Ungefär 232,8 grader Celsius.)
Kortromanen har filmatiserats av ingen mindre än François Truffaut -66.
/Linn
0 Svar till “Fahrenheit 451 av Ray Bradbury”