Yoko Ono är inte en vanlig författare, och Grapefruit är inte heller en vanlig bok. Hon är en av vår tids största konstnärer och Grapefruit är en instruktionsbok i konceptkonst. På varje sida står korta, enkla instruktioner om hur du genomför konceptkonst själv. Det går egentligen inte att recensera, men jag kan säga så mycket som att det är fantastisk läsning och underbart tänkande.
Verken kan innebära att du ska hosta i ett år, räkna och döpa moln, titta på kokande vatten tills det försvinner eller andas. Bland annat.
Om du, som jag, gillar konceptkonst och annorlunda läsning och tänkande borde du läsa Grapefruit. Många saker kan och borde du genomföra på riktigt, t ex:
”SNOW PIECE
Think that snow is falling.
Think that snow is falling everywhere all the time.
When you talk with a person, think that snow is falling between you and on the person.
Stop conversing when you think the person is covered by snow.”
/Linn
Inte som andra döttrar av Deborah Spungen
Publicerade 31 maj 2010 Verklighetsbaserat Lämna en kommentarEtiketter:biografi, musik, psykiska sjukdomar
Journalister jagar Deborah Spungen. Hennes dotter, Nancy, har hittats ihjälhuggen på Hotel Chelsea i svarta spetsunderkläder och kort därefter tog den mordmisstänkte, hennes pojkvän Sid Vicious, sitt liv. I Inte som andra döttrar får vi följa Nancy Spungen från fosterstadiet till hennes plötsliga och brutala död.
Men ett varningens ord till dig som förväntar dig smaskiga beskrivningar av Nancys psyksjukdom och bakom-kulisserna-fakta om Sex Pistols – den här boken går enbart ut på att Deborah Spungen vill skrika ut till hela världen att ”DET VAR INTE MITT FEL”. Läkare har nämligen hävdat att Nancys schizofreni berodde på föräldrarna, något för mig och många andra är ett helt sanslöst korkat utlåtanden. Nancy var sjuk från barnsben men hon fick ingen vård, trots att föräldrarna sade vid upprepade tillfällen att något var fel. Resultatet kallas ”självmedicinering”.
Det doftar svagt av sex, drugs and rock’n'roll, men mestadels handlar boken inte om Sid och Nancy, utan om Deborah själv. Det är jobbigt och påfrestande att behöva läsa Deborahs självömkande ord sida upp och sida ner, men Nancys Laura Palmer-aktiga karaktär lyser igenom orden. Mellan raderna kan man lära känna henne. Det är det enda jag tycker om med den här boken. Det, och att få läsa Sid Vicious kärleksbrev.
/Linn
Fahrenheit 451 av Ray Bradbury
Publicerade 31 maj 2010 Bok som blivit film , Science Fiction Lämna en kommentarEtiketter:dystopi
”‘Är ni lycklig?’ sade hon.
‘Är jag vad för något?’ utropade han.
Men hon var borta – flyende i månskenet. Hennes ytterdörr stängdes sakta.
‘Lycklig! Det var det dummaste!’
Han slutade skratta.”
Fahrenheit 451 är en kortroman och en litteraturälskares mardröm: en skildring av en boklös värld. 2000-talets konsumtionshets och nöjessträvan har ökat till absurdum. Följden blir att de ”tunga” och ”deprimerande” böckerna som får människor att tänka förbjuds. I stället har man stora TV-skärmar i 3D där glada och bekymmerslösa 3-minutersfilmer visas. Eftersom husen är brandsäkra så har brandkåren fått en ny uppgift – att bränna böcker eller hus där man misstänker att det befinner sig böcker. Om en eller flera människor befinner sig i huset bränns även de.
Bokens huvudperson är brandmannen Montag. En kväll stöter han på en annorlunda flicka som går mitt på gatan. Bara genom att byta ett par ord får hon honom att tänka kritiskt, något som Montag (och hela Ray Bradburys dystopiska samhälle) har glömt bort. Eller kanske undvikit av egen vilja? Nyfikenheten får honom att smyga hem flera böcker i smyg, något som de andra brandmännen skulle sett som grovt förräderi. För vill han verkligen leva i en värld där ingen har tid med någon annan längre?
Det går inte att låta bli att jämföra dystopiska romaner med varandra, så jag måste säga att 1984 utklassar Fahrenheit 451 ganska lätt.
Fahrenheit 451 är dock mycket mer poetiskt skriven – ”[...]och hans händer var händerna på en fantastisk dirigent, som spelar alla symfonier av eld och brand för att blåsa rent bland historiens spillror och förkolnade ruiner.” Det här med att böcker är förbjudna är både skrämmande och fantasifullt, men jag tycker ändå att 1984 är på något sätt mer sannolik och därför mer fasansfull. Kanske beror det på att 1984 är längre också, man fastnar i världen och tycks inte kunna ta sig ur lika lätt. Men eftersom båda är bra böcker som man ”måste” läsa så tycker jag att du ska göra det. (Efter det tar du Kallocain och Aniara.)
Kuriosa: 451 grader Fahrenheit är den temperatur då papper självantänder. (Ungefär 232,8 grader Celsius.)
Kortromanen har filmatiserats av ingen mindre än François Truffaut -66.
/Linn
The Beach
Publicerade 24 maj 2010 Bok som blivit film , In English Lämna en kommentarEtiketter:bagpackers, spänning
The Beach by Alex Garland
Richard is a young British backpacker who is travelling all around Asia. On his first night in Bangkok a Scottish traveller who lives next door to Richard slits his wrists. Richard is the one who finds the blood covered body, and he discovers a map that the Scottish man, “Mr. Duck”, has left him. The map describes the way to a beach beyond your dreams, were, rumour has it, a secret society lives. This could be the adventure Richard’s been waiting for – he decides to go there with a French couple he met at the youth hostel. Before he left Bangkok to search for the beach, Richard left a copy of Mr. Duck’s map to two Americans, something he would deeply regret later. Along with the French couple, Etienne and Francoise, Richard eventually manage to get to the beach, which is a paradise – pure white sand, coral gardens, waterfalls and a lagoon hidden from the sea and the rest of the world. They get to know everyone who lives in this paradise; there are people from all around the world who play football, smoke weed and simply enjoy life together. As long as they don’t disturb the Thai farmers who grow dope on the island, or take in more people to live on the beach, they don’t have to worry about their paradise being discovered.
Life seemed very simple until there was a shark attack and two of the three Swedes got killed. A few people start to question the priorities of the leader Sal, who doesn’t want to send the hurt ones to a doctor on mainland, in case their society is discovered. Life goes on and Mr. Duck visits Richard not only in his dreams, but in real life. When a guard from the beach discovers that the two Americans Richard gave a map to are on their way, Sal sends him on a secret mission – to track the Americans and try to make sure they don’t reach the beach. Richard has to live on his own in the jungle; he sneaks around the dope fields and the Thai farmers and he starts imagining himself as a Vietnam warrior from a movie. When the Americans reach the dope fields they get killed by the farmers. Richard realises what he has to do – he has to tell Etienne and Francoise what’s happened and get out of the beach and back to Thailand before the farmers attack the beach society. They agree to leave during a party, but before they know it, the farmers appear. They brought the bodies of the Americans as a warning, and they tell everyone about Richard’s map. Some of the stoned beach people start to stab and rip the bodies until they’re completely destroyed, and then they start stabbing Richard who is screaming for Mr.Duck. Etienne, Francoise and some other people save Richard and they all leave their “paradise”. After leaving the beach, Mr. Duck never visited Richard ever again and everything was back to normal. Accept now, Richard carries a lot of scares.
I’m impressed by Alex Garland because this is his first book and it’s already a cult classic. The Beach contains everything you can expect from a book – drama, excitement, and a lot of questions about morale. Even if The Beach is about backpackers, it mainly makes you think about, and question, human behaviour. How far can you go to keep a secret? Is it fair to have monopoly on a beach? The writer indirectly asks these kinds of questions by writing this book. In that way it’s very well written. The language is easy enough to understand and the chapters are very short with some illustrations. But still it’s not too simple or trivial at all; in fact it’s quite psychedelic and sort of surreal in many ways. This so-called Mr. Duck visits Richard in his dreams, but also in life. They talk to each other, but they’re both aware of the fact that Mr. Duck is dead. Richard realises more and more how alike they are. You can either think that this Mr. Duck visits Richard for real, or you can think it’s a part of Richard conversing with another. Personally, I think it’s a way for Richard to deal with death and the beach life. The story of this book feels very real, like it could happen in real life. But it’s also like a nightmare.
I can’t talk about the book without comparing it with the film. I thought I for once preferred the film, but when I’d finished the book, I changed my mind. The thing I’m most disappointed by is that Richard is from London in the book, but in the film he’s American. In fact, they’ve changed the whole character. Richard is a nice person in the book, but in the film he’s quite selfish and he cheats with other people’s girlfriends a couple of times. (Probably just because they want to add some sex and love in the film.) That’s not fair at all to the writer Alex Garland; to change the British main character of his book to an American prat. The biggest difference however, is the straightforwardness of the film. In the book you sort of read between the lines and start thinking things like “how far will Sal go to keep their beach secret?”, but in the film she actually has to put a gun to Richards head and decide if she would rather kill a human that give up their secret. That scene is not in the book, but I think it’s great anyway, because that’s the indirect question of the book, you just see it more clearly in that scene. The final massacre in the end of the book is not in the film and I can understand why. It would probably have been censored. But the shark attack is quite succulent. I think I prefer the book but I think it should be as creepy as the film. There are a few added scenes in the film that mediate the philosophy of the beach people very well. A man had a toothache once and he wanted to go to a dentist on mainland, but he wasn’t allowed. They pulled out his tooth against his will instead. That scene is quite creepy because the man is screaming, almost going insane by the pain, but everyone just laughs at him. Another scene is when a Swede’s been bitten by the shark and wants to go to a doctor, but he’s not allowed either. Instead he dies on the beach. In the end the book is all about moral and human behaviour, and I think that’s always an important subject to bring up in books, films, theatre and music.
Den vita döden av Björn Hellberg
Publicerade 03 mars 2010 Deckare och thrillers , Sport Lämna en kommentarEtiketter:poliser, spänning, tennis
Den här boken av Björn Hallberg handlar om en mordgåta där Morgan och Filippa är huvudpersonerna. Fleming dör nästa på en gång i inledningen av boken samtidigt som Morgan får ett brev med ett gammalt foto från ett tennis läger där han hade varit med och där Fleming var huvudtränare det tennis lägret.
Han tror först att det är ett skämt men sen när Colin, den andra tränaren också dör så blir han orolig och ringer sin föra flickvän. Filippa som även hon var med på lägret. Hon hade inte fåt någon bild från det lägret. Hon tycker först att han överdriver men när en av de kvinnliga spelarna på lägret också dör så blir de rädda och på pekar för polisen att det har dött tre personer från det lägret på kort tid. Men polisen säger att två av personerna har begått självmord men det tredje fallet kan ha varit ett mord.
Då kontaktar Morgan och Filippa en vän som var en gammal polis som försöker lösa mord gåtan!
Jag tycker boken är ganska bra fast den är ganska rörlig i vissa kapitel. Björn Hallberg har blandat tennis och deckare och ibland fastnar han mycket i tennisen och glömmer av deckarhistoria tycker jag! I vissa kapitel så tröttnar man på boken och ibland kan man inte sluta lösa den!
Den här boken tycker jag man ska läsa när man har lite mer läsvana.
Man skulle även behöva var lite intresserad av sport (tennis).
Det går även att lösa den om man tycker väldigt mycket om deckare.
/en IP:are
Hur kär får man bli? av Katarina von Bredow
Publicerade 03 mars 2010 Kärlek , Ungdomsböcker Lämna en kommentarEtiketter:lättläst, omöjlig kärlek, vänskap
Boken Hur kär får man bli? är skriven av Katarina Von Bredow och handlar om vänskap, tillit och omöjlig kärlek. Den viktigaste karaktären i boken är Katrin och det är hennes liv det handlar om. När det en dag börjar en ny kille som heter Adam i hennes klass så vänds hennes liv upp och ner. Saker hon inte brytt sig om eller tänkt på tidigare är viktigare och spelar en mycket större roll i hennes liv helt plötsligt. Det som händer och det hon gör ger konsekvenserna att hon döljer saker för sin bästa vän Frida, har hemligheter för sin pojkvän Andreas och tar kontakt med sin mamma som stack flera år tidigare. Boken består av mycket detaljerande händelser som gör att det inte går att sluta läsa.
Denna boken är rätt så lättläst så jag rekommenderar den till dem som har tid att sitta och läsa flera timmar i sträck och har lätt för att sätta sig in i handlingen.
/en SMHV:are
Som om ingenting av Katarina von Bredow
Publicerade 02 mars 2010 Kärlek , Ungdomsböcker Lämna en kommentarEtiketter:omöjlig kärlek, vänskap
Elin är en tjej på nitton år som lever ett ganska vanligt och lugnt liv. Hon bor med sin familj i en villa, hon har jobb och hon umgås med sin bästa vän Tessa. Men när hon börjar få känslor för en mycket äldre man börjar problemen. Han är inte bara betydligt äldre, han är även hennes granne och Tessas pappa.
Elins känslor för Paul är besvarade, men han vill inte riskera sitt äktenskap. Han är ju lyckligt gift med Monika. Dessutom har de båda familjerna umgåtts i många år. Vad skulle hända om någon fick veta? Så Paul håller masken och lever sitt liv precis som om allt var som vanligt.
Elin har det betydligt svårare. Paul är allt hon tänker på, och hon mår otroligt dåligt. Hon säger upp sig från jobbet, glider ifrån Tessa och sover hela dagarna.
Men efter en tid inleder de ändå ett förhållande, trotts Pauls äktenskap med Monika.
Boken är fylld av starka känslor som glädje, lust och längtan. Men också av svek, smärta och tårar. Boken är såpass bra att det är svårt att lägga ifrån sig den när man väl börjat läsa och jag rekommenderar den verkligen. Målgruppen är främst unga tjejer med lite tålamod.
/Martina, SMHV
Idolen av Meg Cabot
Publicerade 02 mars 2010 Kärlek , Ungdomsböcker Lämna en kommentarEtiketter:förvecklingar, high school, kändisar
Jenny Greenly är en helt vanlig tjej, som går 3:e året på Clayton High School. Hon är med i skolans showkör, ansvarar för skoltidningens layout och är ”Fråga Annie”. Fast det vet ju ingen om förstås, utom Scott (tidningens redaktör), Mr Shea och några till ur skolledningen. En dag blir hon kallad in till Ms Kellogs kontor, hon tror så klart att det handlar om något gällande Mrs Mulvaneys försvunna docka eller Cara Kos problem, men så är det inte. Luke Striker ska komma till deras stad. Den snygge skådespelaren som fick sitt genombrott redan som 7-åring. Varför han kommer till Clayton beror på en ny filmroll, där han behöver lära sig hur det går till på high school. För att få ut så mycket av besöket som möjligt vill han hålla sin riktiga identitet hemlig. Det var då Jenny kom in i bilden. Hon ska nämligen vara Lukes personliga guide och hålla hans besök hemligt. Men saker och ting blir inte alltid som man tänkt sig. För helt plötsligt är både kvällstidningar och paparazzifotografer efter dem.
Idolen har en bra handling men är skriven på ett väldigt långtråkigt sätt. Jag tyckte att början var väldigt tråkig, därför kom jag aldrig riktigt in boken. Varför jag inte tyckte om denna bok är för att jag vill att det alltid ska hända något. Har man bra tålamod så är denna bok perfekt för alla som gillar att läsa om kompisrelationer, svek och kärlek.
/Anna, SMHV
Dödligt vågspel av Anthony Horowitz
Publicerade 27 april 2009 Äventyr , Deckare och thrillers , Ungdomsböcker Lämna en kommentarEtiketter:agenter, lättläst, maffia
Alex Rider är en ovanlig 14-åring, han varvar läxor och provskrivningar med agentuppdrag för den brittiska underrättelsetjänsten MI6. I denna bok som är den sjunde i serien om Alex följer han med en av sin döde fars f.d. spionkollegor, Ash, på ett uppdrag till Australien för att avslöja människosmugglare. På vägen kompliceras och utvidgas uppdraget till att gälla även det världsomspännande kriminella nätverket Scorpias stöld av en hemlig brittisk bomb, som de planerar att använda för att skapa en tsunami. Det blir ett race mot tiden och tillsynes omöjliga motståndare för Alex. Och frågan om Alex verkligen kan lita på Ash växer allteftersom. Vad hade han egentligen med händelserna kring Alex fars död att göra?
Böckerna om Alex har liknats vid James Bond-filmerna och den första boken blev också film 2006. Beskrivningar av hur Alex och Ash måste förkläs till afghanska flyktningar för att inte avslöjas, slagsmåls- och stridscener i boken är mycket detaljerat och spännande berättade, och i många delar är det är svårt att sluta läsa – man vill ju veta vad som händer!
/Malin
